Fullspäckad månad.
Sådär då, så flög ännu en månad förbi med troligtvis ännu mer action än den föregående. Jag tror det är dags för mig att skriva en bok.
Lägenheten som jag skulle flyttat in i den 12 Oktober fick jag aldrig. Det fick jag reda på den 14 Oktober, och den 15 Oktober kom min bror från Sverige för att stanna här i tre månader. Sämsta läget att vara hemlös!!
Jag lyckades i alla fall hämta ut en hyrbil betald av försäkringsbolaget i början av Oktober. 2015 Ford Focus. Kul, tyckte jag, att få köra en fräsch bil i några veckor. Jag fick dock bråka mig till hyrbilen med många, långa samtal med försäkringsbolagen som påstod att min bil fortfarande var i körbart skick (trots pyspunka, skador på däcken och tända varningslampor). När jag hämtade ut hyrbilen passade jag på att täckna extra försäkringsskydd för ungefär 15 dollar/dag.
Dagen därpå skulle jag lämna in min bil på verkstaden hos en "väns" vän. Deras tidigare prisförslag på 600 dollar ändrade de dock till 1700 så fort de fick veta att jag skulle få 2300 från försäkringsbolaget. "Vi ska dela på din check" lät det plötsligt. Aldrig i livet, tänkte jag, och shoppade vidare efter bättre förslag. Sagt och gjort, en annans väns vän tog på sig att laga bilen för halva priset. Det tog dock desto längre. Istället för att ha hyrbilen i ett par dagar snackade vi plötsligt ett par veckor; vilket skulle göra det extra skyddet riktigt dyrt i längden. Jag åkte därför tillbaka till hyrbilsstället för att häva skyddet, vilket de gick med på.
Två dagar senare kör jag en väns och hennes pojkvän till akuten. Får soppatorsk i garaget utanför sjukhuset och blir stående i närmare en timme, trots att jag ringt via "nödfalls"-telefonen till sjukhusets säkerhetsavdelning och förklarat att jag står i vägen för inkommande fordon. En vän stod vid grindarna och vinkade runt bilarna och jag stod precis framför bilen för att komma emellan min bil och andra fordon. 20-30 bilar kommer in i garaget, vissa stora pickups. Inga problem än så länge. Tills en stressad dam kommer och kör rakt in i mig innan hon skrapar hela sidan på min hyrbil. Precis vad jag kände att jag behövde just då. När jag inte ens hade försäkring på bilen längre. Pricket över i:et var att jag fick åka polisbil till en bensinstation för att köpa bensin.
Ytterligare ett par dagar gick, jag hämtade min bror på flygplatsen. Samma dag lyckades vi i sista sekunden få tag på ett någorlunda överdrivet dyrt; men ändå helt okej boende för nästkommande månad. Helgen kom, jag jobbade på mitt nya jobb ytterligare ett par arbetspass; det går riktigt bra. Hade en plåtning på fredagen på en takvåning med pool. Det blev några riktigt bra bilder vilket var roligt, vi får se vad för projekt vi kommer att arbeta med härnäst.
Söndag, Sunday Funday i USA. Vi har riktigt roligt! Barhoppar från Royal Oaks med 8 dollars kannor Mimosas till Cle, till Capitol och Traffic Lounge för en-dollar-shots, till Proof Rooftop Bar. Kvällen avslutas med att jag tappar telefonen ungefär elva gånger så att skärmen är totalt kvaddad. Måndag och tisdag är jag okontaktbar. Får laga telefonen för dryga 70 dollar, vilket inte är alltför farligt. Vi är riktigt exalterade inför nästkommande helg då Halloweenfestivalen Something Wicked ska ta plats. Jag var där förra året och det var troligtvis den bästa upplevelsen jag hade under hela mitt år i USA.
Vi pysslar i flera dagar med dräkterna inför festivalen och lägger åtminstone ett par hundra dollar på fyra olika kostymer. (Två var för de två dagarna). Dag ett skulle vi vara The Grudge och dag två skulle jag vara dockan Annabelle och André skulle vara dockan från Dead Silence. Vilket strålande idé vi fick att köpa färgade linser för att efterlikna våra karaktärer ännu mer!
Lördagen kom. Det var dags för dag ett på festivalen. Klockan 14 skulle vi börja röra oss dit ut för att vara på plats 15.30 inför första uppträdandet. Klockan 12 handlar vi det allra sista på Walmart, gummistövlar och regnponchos. Det regnade ju lite, prognosen sa mera regn hela helgen eftersom orkanen Patricia härjade nere i Mexico. Telefonen vibrerade. Dag ett var inställd. Besvikna som vi var tänkte vi att vi fortfarande måste avända våra dräkter, så vi trotsade vädret och gick ut på krogen istället. Det blev en vild kväll, och när vi vaknade på morgonen var det lika svårt som varje bakismorgon att öppna ögonen. Sådär när det riktigt svider när man försöker öppna dem. Skillnaden var att det höll i sig i mitt högra öga; det gick inte alls att öppna.
Började bli nervös över att linsen kanske hade fastnat i ögat. Kunde inte se något i spegeln men man har ju hört skräckhistorier om lisner som fastnar under ögonlocket etc, så vi bestämde oss för att åka till en optiker. Det var söndag så de hade stängt. Vi fick åka till CVS Pharmacy's "klinik", men det visade sig att de inte behandlar ögon pga hur känsligt ögat är. Och jäklar ja, vad ont det gjorde. Men vi åkte hem, tänkte att vi kunde ringa sjukvårdupplysningen. Beskrev situationen - hon skickade oss direkt till akuten. Där gick allt relativt snabbt; jag fick bedövande ögondroppar och de färgade ögat för att kunna lysa med UV-lampa och fastställa hur omfattande skadan är osv. Efter ca tre timmar hade jag ett bedövat öga, recept för åtta morfintabletter om dagen i sju dagar, antibiotika för ögat i sju dagar och återbesök dagen efter.
Morfinet fick mig att sova hela dagen efter, men då doktorn sade att det brukar ta ett par-tre dagar för sådana här skador att läka och jag fortfarande inte kunde öppna ögat på tisdagen så åkte vi tillbaka till akuten. Allt de sa när de återigen lös ögat med UV var "ojdå...". Det var ingen liten repa som linser vanligtvis kan orsaka; linsen hade skrapat bort hela min hornhinna, en skada som mina tre ögonspecialister aldrig sett förr. De var väldigt bekymrade; framförallt då det redan gått tre dagar och skadan fortfarande var såpass omfattande. Jag fick ett nytt recept för ögondroppar. 170 dollar. Jösses. Återbesök efter två dagar (idag).
Dagens uppdatering var desto mer glädjande; jag kan fortfarande knappt öppna ögat när det väl är öppet så är allt helt suddigt. Trots detta tror läkarna på full återhämntning innan Måndag. Jag håller tummarna för att kunna jobba redan imorgon. Tills dess blir det soffläge med glass och pizza. Ögonlappen är fortfarande på och det är omöjligt att titta på film då mitt bra öga bara orkar hållas öppet i ett par minuter här och var. Soffläge för mig är för tillfället att lyssna på film med blind-beskrivning, vilket är fruktansvärt irriterande.
Until next adventure!
