Grand Canyon och Hakkasan.

Efter tre timmars sömn ringde klockan 08.00 på morgonen, det var dags att köra mot Grand Canyon. Jag fick uppgradet att agera chaufför, men upptäckte efter bara tjugo minuter att det skulle bli helt omöjligt. Det stod att det var fyra timmar att köra, så såg jag att det var närmare till Grand Canyon Skywalk (utan att ha en aning om att inträde där var svindyrt medan södra Grand Canyon dit vi skulle var gratis att hajka).
 
Tre timmar senare kom vi fram. Mobilerna hade inte längre någon mottagning och överallt stod det skyltar om att man var tvungen att betala för guidade turer. Vi hade lyckats hamna vid västra Grand Canyon där det ägs av ett indianreservat. Alla turer fram till Grand Canyons kant var guidade och kostade från $45 och upp. Negativt; lurendrejeri och det fanns ingen bra hike att gå. Positivt; vi fick se ett indianreservat, precis som vi hade velat. (Det var dock en helt värdelös replika av ett reservat med typ en hydda och alla indianer hade iphones... Dessutom var allt i deras "arts & crafts"-butik masstillverkade drömfångare för typ tusen spänn, men annars så!)
 
Vi frågade om vägbeskrivning till södra delen av Grand Canyon. De förklarade att det skulle ta oss cirka fem timmar att ta oss tid och klockan var redan närmare två, så det skulle garanterat vara mörkt innan vi kommit fram. Oj vad frustrerad jag blev! Genvägen blev till en överdriven senväg.
 
Men vi hade det mysigt ändå. Vi lattjade lite längsmed Grand Canyons kanter, hjulade och hoppade omrking. Käkade alldeles för dyr mat men det var det enda de sålde där och den smakade inte speciellt bra heller. Vad kvällen visade sig ha att erbjuda blåste dock bort all negativitet vi någonsin burit på. Det var helt b.a.n.a.n.a.s.
 
Efter en middag på Hard Rock Cafe hotel med hela Life in Color-teamet (som var i stan för en LIC-festival de skulle ha dagen efter) drog vi till Hakkasan, en av Las Vegas absolut bästa nattklubbar. Vi kom lite för tidigt och fick stå och vänta på att de skulle öppna, och jösses vad jag blev nervös för att jag inte skulle bli insläppt. Jag är fortfarande inte 21 och hade ett äkta leg men det var inte mitt, och det var alltså inte jag på bilden (inte ens likt). De hade dessutom något slags sluss-system. Först fick man gå förbi ett gäng vakter, genom en slags kö-labyrint fram till nästa vakter innan man fick komma in genom dörrarna där man fick sina stämplar. Sedan skulle man bli inledd av ytterligare en vakt in i en hiss, upp till festvåningen där ännu ett gäng vakter väntade. Jag höll på att dö hela tiden.
 
När vi kom in var klockan strax efter tio, klubben hade varit öppen i max tio minuter och det var redan hundratals gäster där. Stället var stort och glamoröst, precis vad man tänker när man hör Las Vegas. Pricken över i:et? Vi fick ett stort bord med gratis flaskor uppe på scenen. 
 
Sedan festade vi hela natten med massa djs och festival-fixare och managers och producentfolk och porrstjärnor och allt sånt där som man ser på filmer. Och så fick vi flyga hem dagen därpå utan att riktigt ha greppat vad som just hänt.